Jag har läst ut boken idag!

Det känns faktiskt bra. Inte bara för att jag sent omsider lyckades komma igång med mina studier utan också för att jag  insett att jag faktiskt visste, tyckte och tänkte mer om ämnet än jag anade innan. Naturligtvis har detta höjt den inledningsvis låga tilltron till min kapacitet. Höjning av studiemotivation kan följaktligen noteras... Imorgon blir det slutredigering!

Veletsianos Part 4

Part 4: Chapters 14- 16

Interaction and Communication with Emerging Technologies.

Chapter 14: Using Social Media to Create a Place That supports Communication

Bokens alla avsnitt utgår från  Vygotskis  teori om lärande som ett skapande via kommunikation. Därmed blir också sociala medier som Youtube, Facebook, blogs och  wikis  viktiga  lärplatser.

Kommunikation och interaktion skapar hög social närvaro, vilket i sin tur befrämjar den positiva identitet och trygghet som krävs för inlärning av kvalitet. Dessutom flyttas kontrollen av  inlärningsprocessen över till eleven/studenten själv. Learner autonomy anses vara en nyckelkompetens för det livslånga lärandet.

Jenkins (2207) argues that….”the best thinking (whether evaluated in terms of process or outcome)

is likely to take place outside academic institutions – through the informal social organizations that are emerging on the Web” (p1) and he would like educators to get involved in the discussion by using the tools. (p275)

Varför verkar vi pedagoger vilja blunda för denna sanning? Troligen för att nämnda diskussion  inte förs seriöst i skolan, med syfte att bygga upp kunskap kring de sociala medierna som lärverktyg för kunskapsskapande som gruppaktivitet.  Att lärande till stor del sker utanför den formella lärinstitutionen  uppfattas möjligen fortfarande som ett hot av oss pedagoger. Det måste vara lärarutbildningarnas uppgift att ändra på det.

Chapter 15: Language Learning in MUVE

Second Life är en av de kändaste s k Multi Use Virtual Environments.   För den pedagog som vågar finns goda möjligheter att skapa relevanta kontexter för t ex språkinlärning. Kommunikation med native-speaking avatarer är en av möjligheterna.  Det visar sig att många institutioner för högre ubildning tagit till sig just SL.

Jag inser att jag själv inte är en ”digital natives”, dvs en av dagens unga som talar ”flytande dator/ Internetspråk”. Tyvärr, jag kommer alltid att behöva både lexikon och grammatik för att klara mig i dessa länder. Jag känner mig litet för feg för att inkludera SL bland mina pedagogiska verktyg. Åtminstone hitills.

Chapter 16: Animated Pedagogical Agents and Immersive Worlds

APAs som kan agera i en egen datorskapad värld tycks öka motivation och engagemang  hos studenten. Man får en  ”persona effect” .  Möjligheten att uttrycka sig med paralingvistiska medel

(gester, mimik ) gör nog kommunikationen både roligare och effektivare.  Det som ändå får mig att tveka är det faktum att verkliga ansikten och kroppar borde kunna åstadkomma detta mycket enklare och bättre.

AVSLUTANDE REFLEKTION  Part 4

Om sociala medier som lärmiljö

Social närvaro skapar den trygghet som borgar för högkvalitativ inlärning.

På köpet följer träning i learner autonomy.

Att lärande konstant pågår utanför den formella lärinstitutionen  borde ses som ett idealtillstånd.

Skolan måste hitta strategier för att handskas med situationen istället för att låtsas som allt utanför inte existerar. Det är inte ett trovärdigt förhållningssätt.

Om ”digatala infödingar”Är alla unga digitala infödingar? Hur ska vi upptäcka dem som inte är det? Hur tränar vi dem?

Vilken teknisk kompetens kan krävas av dagens lärarpersonal?

Veletsianos Part 3

Chapter 10: Casestudies Moodle
Jag noterar att det finns en risk att endast en liten del av användarna tar ansvar för verktygets utveckling - majoriteten praktiserar  "grab-and-run".
I övrigt diskuteras 2 olika filosofier för kursdesign - standardisering kontra individualisering. Balans mellan de båda är troligen en rimlig lösning.
Slutligen påminns vi om att open source CMS inte är gratis - nödvändig support på olika plan kostar.

Nödvändig support är just vad vi i allt högre grad saknar i skolan, allt från utbildning och underhåll till  på-plats- support.   Våra kommuner minskar drastiskt resurserna.  Hur ska den kommunala skolan kunna utvecklas och vara en relevant lärmiljö för våra unga med den vansinniga sparfilosofin? 
Chapter 11: Implementering av wikis

Wikis används för lärande i grupp som samarbetar kring en uppgift. Förutom teknisk och administrativ förändring uppstår då krav på pedagogisk förändring. Hur ska uppgifter utformas? Hur ska de bedömas?
Fortbildning på alla plan - och samtidigt på de olika planen (från teknisk till pedagogisk)- är helt nödvändig om vi ska lyckas implementera nya lärverktyg.  Jag tänker att avsaknad av medveten och klok planering för lärarfortbildning under de senaste 20 åren förklarar varför skolan tycks misslyckas med bl a implementering av s k ny teknik. Det räcker som sagt inte att dela ut bärbara datorer till alla elever i kommunens gymnasieskolor och sedan tro att resten kommer av sig självt. Än en gång upprepar jag detta.

Chapter 12: Web Analytics for Design and Evaluation of Distance Education

Varje förändring av lärmiljön – teknisk, materiell, pedagogisk – borde medföra omedelbar utvärdering.  Jag säger omedelbar, ty  förändringar/förbättringar har en tendens att dröja alltför länge. Eller t o m utebli…   Sjävfallet är alltså utvecklingen av Web Analytics  viktig.

Det är nämligen så att vi pedagoger saknar effektiva verktyg för att utvärdera hur våra studenter interagerar med den lärmiljö vi erbjuder dem och hur sambandet mellan deras beteende och deras studieresultat ser ut. Dessutom vill jag påstå att vi saknar både kunskap och vana att genomföra   ”effektiva” utvärderingar,  med omedelbar förändring i siktet. Jag talar om mina erfarenheter från skolan.  

Även om detta avsnitt kan jag f ö konstatera att det som sägs gäller alla lärmiljöer. Även – från ren formell klassrumsundervisning.

Chapter 13: A Renaissance in Videocnference Use

Distansundervisningen har förändrats från ”ensamstudier” på kammaren (typ korrespondenskurs)

till nästan osannolika möjligheter till live kommunikation via text, ljud och bild.

Videokonfererandet har blivit upp emot 100 ggr billigare än bara för några år sedan.

Därmed öppnas möjligheternas dörrar för alla utbildningsinstitutioner. Inte minst skolan skulle kunna lösa många organisatoriska  problem. T ex skulle vi kunna lösa problemet med kurser som får strykas för att det finns för få deltagare på en enskild skola. Dessutom mer rutinmässigt kunna erbjuda undervisning externt, t ex till kommuner i inlandet där man ofta saknar behöriga  lärare i moderna språk. Varför gör vi inte det? Kunskap och möjlighet har ju faktiskt funnits länge.  Just inom detta område har jag personligen entusiastiskt engagerat mig redan för många år sedan.  Det krävs samlad vilja, kompetens och mod för att introducera nya verktyg och genomföra förändringar. Tyvärr verkar den kommunala skolan sakna allt detta.
  
F ö kan jag konstatera att dagens elev/student inte räds att bli fysiskt sedd för omvärlden via Internet.  Många av oss äldre är mycket tveksamma till detta. Kritiska röster kan höras i de äldre leden – är det verkligen ett friskt behov att vilja publicera sig och ”fläka ut sig”dagligen på bloggar och andra software tools?!  Varifrån kommer detta behov av att vara konstant sedd och hörd?!  (Det ären oerhört intressant fråga  som jagsjälv gärna skulle vilja gå djupare in på i något sammanhang.)  

AVSLUTANDE REFLEKTION Part3

Varje ny teknologi  åtföljs av pedagogiska utmaningar. Hur ska vi utforma lämpliga metoder för lärandet?  Hur ska vi träna oss själva och våra elever att bäst använda ett nytt verktyg? Skolan måste ta itu med sådana nödvändiga frågor för att överleva.

Social presence...

...är väl just det som saknas hos mig fortfarande. Mitt satsade och hittills uppnådda sociala kapital i denna kurs har slagits av index för länge sedan. Jag säger detta som en slags resignerad sammanfattande reflektion efter PART 1 och 2, ty alla kapitel kan i princip sammanfattas med  just vikten av social presence. Som ett mantra trummas det in. Jag är den första att hålla med men måste dystert erkänna att jag hittills pysslat "med mitt" och struntat i de övrigas närvaro/aktiviteter.  Jag är inte ensam om det förhållningssättet - en snabbtitt runt i bloggar och forum visar att den sociala närvaron är mycket låg. Varför det?

Veletsianos Part 2

Part 2 Learning Designs for Emerging Technologies

Chapter 5, Learning Designs

Jag har arbetat de senaste 15 åren i en gymnasieskola med tillräckligt god tillgång på nödvändiga teknologiska verktyg för att vi skulle ha kunnat utveckla en lyckad hybrid lärmiljö. Dvs distansutbildningens alla fördelar (info,kunskap och autentiskt material som är blixtsnabbt  sök-/del-/publicerbar, samarbete etc)   kombinerat med face-to-face miljöns fördelar (omedelbar och nära feed-back, lärarnärvaro etc).  Men än en gång påminns jag om risken med att fokusera på de tekniska verktygen och dess löften istället för pedagogiska  teorier  för onlinelärande.  Exakt detta har varit den kommunala skolans dilemma, i vart fall enligt min personliga erfarenhet. 

Det är ju också märkligt att vi inte lyckats mer applicera de kunskaper vi har om inlärning  och inlärare för att utarbeta fuktionella pedagogiska teorier.

AL modellen är f ö intressant och skulle passa utmärkt i den framgångsrika hybridmiljö som den kommunala skolan skulle kunna vara!

Will today’s passive classroom students easily transform themselves into tomorrow’s

Active online learners? (p106)

 Jag undrar Om? När? Hur?

Chapter 6: PLNs

Visst tillåter PLNs demokratiskt kunskap, dvs öppet och fritt skapande och spridande av kunskap. Jag tänker att den traditionella utbildningsanstalten med kontroll och begränsningar borde ha kastat in handduken för länge sen’. Men det har den ju inte konstigt nog…

Jag tar till mig definitionerna av PLE och PLN på sid 125 som gör det lätare för mig at förstå skillnaderna mellan de båda.

Chapter 7: Artistic Pedagogical Technologies

This generation views learning as a social and constructive activity

                             that must be experimental, engaging, interactive, and collaborative                      

                             (Skiba 2006, p.103)

Ingen betvivlar att effektivt lärande kräver mänsklig närvaro.  Många inlärningsteoretiker talar om vikten av den trygga inlärningsmiljön som stimulerar dialog. Känslan av att tillhöra och dela samma ”community/shared culture” förutsätter  personlig aktivitet och engagemang – dvs  social gemenskap med gemensamma  sociala erfarenheter.   Självfallet är det lärarens ansvar att skapa förutsättningarna och leda på vägen.  Visst är APT’s en självklar del i detta. Inget nytt i det, men tål kanske att upprepas. 

Det sagda gäller såväl online lärmiljö som face-to-face.  Jag tillhör faktiskt dem som tror tror att online-miljön har samma potential som face-to-face.  Starkast hävdar jag dock hybridmiljöns potential som skolans t ex. 

Chapter 9: PLEs

                             PLE is a response to the limitations of current learning environments…

The modern learner …. may view the institutional LMS as limited or inferior. (p 184-185)

Jag tänker på mina gymnasieelever. Som lärare i bl a moderna språk kändes det relativt enkelt för 4-5 år sedan att skapa ett brokigt kursrum med stor valfrihet på vår lärplattform Fronter. Också till en början inte så svårt att få eleverna motiverade att använda rummet- troligen tilltalades de av de många webbaserade resurserna och möjligheten att själva välja mellan dem. MEN jag känner tydligt att plattformen blivit för trång för eleverna. Inte minst föredrar eleverna social software tools utanför vårt rum. Själv fixar jag inte att ensam hålla mig uppdaterad om alla verktyg. Framför allt saknar jag tillräcklig kunskap om hur jag bäst integrerar dem och hur vi bäst nyttjar dem i vår institutionella hybrid-lärmiljö. 

AVSLUTANDE REFLEKTION Part 2 

Pedagogiska teorier saknas

Fokus läggs på tekniken och förväntningarna på tekniken. Tyvärr saknas det viktigaste – utveckling av metoder och praktik.

Frågan är väl om dagens elever av sig själva kommer att förvandlas till aktiva online inlärare? Personligen tror jag att medveten träning och handledning krävs. Både för elever och lärare. Annars kommer de kommunalt utdelade datorerna att fortsätta användas som idag, t ex för att planlöst kolla Facebook.

OM PLEs

                             PLE is a response to the limitations of current learning environments…

The modern learner …. may view the institutional LMS as limited or inferior. (p 184-185)

Jag är övertygad om att de traditionella utbildningsinstitutionerna snarast måste se denna sanning i vitögat och snarast försöka erbjuda inlärningsmiljöer som bättre svarar mot elevernas krav på självständighet och frihet.

Jag måste erkänna...

...att jag är på efterkälken i mina studier. Jätterejält, faktiskt. Under en hel månad har jag funderat på varför jag känt mig/(eventuellt fortfarande)känner mig så irriterande oengagerad i mina första helt nätbaserade distansstudier. Vad är problemet? Igår diskuterade jag detta på tel med en kollega, även hon 40-talist med aldrig sinande intresse för utveckling och ny kunskap på alla plan. Vi enades om ett antal saker som jag framöver säkert återkommer till. Jag läste igenom kapitel 1 igen och insåg att jag berördes rent personligt av flera av V's frågeställningar och sanningar. Kanske lyckades han trigga igång mig...

Veletsianos Part 1

PART 1
Chapter 1:
Redan i introduktionen konstaterar Veletsianos att teknikens framsteg gett upphov till enorma förändringar -
men resultat i form av omvälvande framgång för utbildning och lärande har uteblivit. Trots alla förhoppningar! Inte minst entusiasmerades vi lärare som utbildade oss på tidigt 70-tal. I ungdomens och teknikens blåögda yra utgick vi från att katedern snart skulle vara avskaffad. Nåt' "nytt" skulle komma istället, men riktigt vad kunde vi inte exakt säga. Då. Och inte nu heller, faktiskt...

Chapter 1 igen…
V går grundligt till väga för att komma fram till en definition av ET. På vägen nickar jag rätt ofta igenkännande.

Om förväntningar , förändringsmotstånd och Hype cycles:

          While it is easy to fall into the trap of believing that today’s innovations will reconstructure and 
          revolutionize the way we learn and teach , it is important to maintain skepticism toward promises
          of sudden transformation…it is also important to recognize that due to organizational, cultural, 
          and historical factors, education as a field of study and practice, has been relatively resistant to
          change. Techologies and ideas go through cycles of euphoria. Adoption, activity and use, maturity,
          impact enthusiasm, and even infatuation. (Mina markeringar)Eufori och förälskelse, javisst, men små förändringar. Vi som tog studenten 1968 skulle ju förändra allt i vår väg, inte minst skola och utbildning. Föga anade vi som valde att bli lärare att förändringsmotståndet i skolan var segare än tuggummi kokat på tjära och lim.( Men nu vet vi det.)
Experimentlusta är inte direkt kännetecknande inom skolan annat än som mycket sporadisk och oöverlagd materialsatsning, som t ex utdelandet av bärbara datorer till Kommunens gymnasielever – utan att berörda användare kan (och därmed vare sig vill eller vågar) använda dem för förbättrad kvalitet och effektivitet i undervisning och lärande. Man gör som förut. Visserligen levereras redovisningar med powerpoint istället för med overheads och innan dess med diabilder. Enklast så, och dessutom helt OK, ty inga förväntningar eller krav vilar på min kommuns lärares axlar att experimentera med/skapa teori och praktik.
V för fram uncertainty som en viktig aspekt av ET. Just det, troligen är just rädslan för uncertainty svår att hantera inom utbildning och lärande. Vilket i sin tur förklarar förändringsobenägenheten. V sammanfattar:

     Emergent theory posits that events and phenomina do not happen in a formal or predetermined way but
     rather,occur spontaneously and unexpectedly in dynamic environments that both influence activities and
     are influenced by the activity.Javisst, dynamisk miljö är en förutsättning för att utveckla ideer, praktik,teori, verktyg. Så sant som det är sagt.Om social networking och ojämlikhet
Det som ändå berör mig starkast är denna frågeställning:

        Or are social networking sites another medium through which social inequalities are perpetuated?

Skapas och förstärks utanförskap i sociala medier? Mellan generationer? Mellan hög-/lågutbildad? Mellan kulturer? Etc.etc. Cementeras ojämlikheter lätt som en plätt utan att vi ens hinner reagera?
Tanken är inte alls ny för mig. Icke desto mindre skrämmande. I kölvattnet av denna enorma fråga följer att stort antal frågor. En mycket konkret sådan är hur vi ska kunna "sustain learner engagement in online communities". Jämlikhet förutsätter lika möjligheter till engagemang. Men VEM engageras? VARFÖR? VEM engageras HUR?

Chapter 2: Theories for Learning with Emerging Technologies

Teorier och visioner känns bekanta från mina tidigare utbildningar och studier - lärarutbildning i språk från tidigt 70-tal , studier i lingvistik och didaktik, diverse fortbildningar fram till dags dato. Inte minst från livliga diskussioner på de ämnesträffar/-konferenser vi förr fick tid till på min gymnasieskola. Där Skapades, Experimenterades, Utvecklades…  

Constructivism

Visst kräver inlärning Aktivt engagemang  av inläraren, Dialog, Meningsfull och autentisk uppgift och kontext.

Complexity Theory

Jag gillar absolut diskussionen.

Att the edge of chaos – denna sweet spot - skapar nästintill våldsamma utbrott av kreativitet.

Att organisatoriska strukturer behövs för denna balansgång.

 Learning to surf this wave of equal opportunity and danger

(and do it masterfully) becomes the goal of educational change agents.” (p29)

Net-aware Theories of Learning

Nätverk skapas, växer, krymper, förvinner eller fortsätter långt efter kursens slut.  Här har vi  hela tanken med det ständiga pågåenda livslånga lärandet .

Lärare och inlärare måste utveckla metoder och strategier för att agera effektivt både on-line och off-line. Framför allt  måste vi skaffa  kompetens att snabbt växla mellan dessa både kontexter.  Här finns en akut uppgift för skolan. Varje dag brottas vi lärare med detta dilemma.

Heutagogy

Med viss nostalgi minns jag 90-talets vurm för learner autonomy  i svenska skolan.  Att lära sig att lära, att själv kunna planera sitt lärande, att se läraren som en coach – det fanns mycket gott i den tanken.  Men varför övergav vi allt detta när vi fick tillgång till effektiva verktyg som bärbara elevdatorer och obegränsad tillgång till informationskällor? Vilken miss! Just då skulle vi ha fortsatt på denna väg för att hitta de strategier och metoder som både skulle få oss att effektivare balansera på the edge of chaos och att effektivt handskas med blandade inlärningskontexter.

Connectivism

Inbegriper och bygger ju på övriga teorier.

Om lärande bygger på skapandet av nya förbindelser och samtal så är naturligtvis klassrummet en väl begränsad miljö. Ett välorganiserat och socialt tryggt sådant kan fungera bra, men jag kan bara bekräfta att det tyvärr finns alltför många hinder, som lärarberoende, grupptänkande, dolda läroplaner. Javisst,rent teoretiskt bör networking groups  garantera mer dynamik, större frihet och därmed högre kvalitet.

Chapter 4: Beyond Distance and Time Contraints

Ensamhet och alienation är naturligtvis ett dilemma för den ovane distansstudenten.  Det gäller att snabbt utveckla överlevnadsstrategier och bygga upp ett socialt kapital.  Precis vad jag själv jobbar på!

Jag håller med om att Webbens  framväxande funktion ger större autonomi, större frihet, flera valmöjligheter – men endast för dem som vet att nyttja dem maximalt, dvs för social connectivity och

participatory learning.  Den kompetensen är inte självklart medfödd,  ett faktum skolan måste ta på allvar.

AVSLUTANDE REFLEKTION  Part 1

Om förändringsmotstånd

Förändringsmotståndet  inom utbildning och lärande bekymrar mig. Teknikens framgångar har inte tillåtits påverka t ex skolan nämnvärt.  Efter snart 40 års yrkeserfarenhet inom området har jag lärt mig vilka starka krafter som ser till att gamla traditioner bevaras. Förändringsbenägna personer har att kämpa sig igenom tjocka försvarsmurar för att nå fram med sina kunskaper och visioner.  Priset att betala för den kampen är tyvärr ofta frustration och utbrändhet.

Om life-long och life-wide learning

Troligen måste vi lära oss handskas med kaos för att hantera alla möjligheter till kunskapsskapande dialog och kontexter som erbjuds oss. Dessutom kunna effektivt växla mellan dem.  Selfdirected learners hittar metoder och (överlevnads)strategier för att bygga upp och underhålla sitt sociala kapital, nödvändigt med perspektiv som life-long och life-wide learning.