Chapter 1:
Redan i introduktionen konstaterar Veletsianos att teknikens framsteg gett upphov till enorma förändringar -
men resultat i form av omvälvande framgång för utbildning och lärande har uteblivit. Trots alla förhoppningar! Inte minst entusiasmerades vi lärare som utbildade oss på tidigt 70-tal. I ungdomens och teknikens blåögda yra utgick vi från att katedern snart skulle vara avskaffad. Nåt' "nytt" skulle komma istället, men riktigt vad kunde vi inte exakt säga. Då. Och inte nu heller, faktiskt...
Chapter 1 igen…
V går grundligt till väga för att komma fram till en definition av ET. På vägen nickar jag rätt ofta igenkännande.
Om förväntningar , förändringsmotstånd och Hype cycles:
While it is easy to fall into the trap of believing that today’s innovations will reconstructure and
revolutionize the way we learn and teach , it is important to maintain skepticism toward promises
of sudden transformation…it is also important to recognize that due to organizational, cultural,
and historical factors, education as a field of study and practice, has been relatively resistant to
change. Techologies and ideas go through cycles of euphoria. Adoption, activity and use, maturity,
impact enthusiasm, and even infatuation. (Mina markeringar)Eufori och förälskelse, javisst, men små förändringar. Vi som tog studenten 1968 skulle ju förändra allt i vår väg, inte minst skola och utbildning. Föga anade vi som valde att bli lärare att förändringsmotståndet i skolan var segare än tuggummi kokat på tjära och lim.( Men nu vet vi det.)
Experimentlusta är inte direkt kännetecknande inom skolan annat än som mycket sporadisk och oöverlagd materialsatsning, som t ex utdelandet av bärbara datorer till Kommunens gymnasielever – utan att berörda användare kan (och därmed vare sig vill eller vågar) använda dem för förbättrad kvalitet och effektivitet i undervisning och lärande. Man gör som förut. Visserligen levereras redovisningar med powerpoint istället för med overheads och innan dess med diabilder. Enklast så, och dessutom helt OK, ty inga förväntningar eller krav vilar på min kommuns lärares axlar att experimentera med/skapa teori och praktik.
V för fram uncertainty som en viktig aspekt av ET. Just det, troligen är just rädslan för uncertainty svår att hantera inom utbildning och lärande. Vilket i sin tur förklarar förändringsobenägenheten. V sammanfattar:
Emergent theory posits that events and phenomina do not happen in a formal or predetermined way but
rather,occur spontaneously and unexpectedly in dynamic environments that both influence activities and
are influenced by the activity.Javisst, dynamisk miljö är en förutsättning för att utveckla ideer, praktik,teori, verktyg. Så sant som det är sagt.Om social networking och ojämlikhet
Det som ändå berör mig starkast är denna frågeställning:
Or are social networking sites another medium through which social inequalities are perpetuated?
Skapas och förstärks utanförskap i sociala medier? Mellan generationer? Mellan hög-/lågutbildad? Mellan kulturer? Etc.etc. Cementeras ojämlikheter lätt som en plätt utan att vi ens hinner reagera?
Tanken är inte alls ny för mig. Icke desto mindre skrämmande. I kölvattnet av denna enorma fråga följer att stort antal frågor. En mycket konkret sådan är hur vi ska kunna "sustain learner engagement in online communities". Jämlikhet förutsätter lika möjligheter till engagemang. Men VEM engageras? VARFÖR? VEM engageras HUR?
Chapter 2: Theories for Learning with Emerging Technologies
Teorier och visioner känns bekanta från mina tidigare utbildningar och studier - lärarutbildning i språk från tidigt 70-tal , studier i lingvistik och didaktik, diverse fortbildningar fram till dags dato. Inte minst från livliga diskussioner på de ämnesträffar/-konferenser vi förr fick tid till på min gymnasieskola. Där Skapades, Experimenterades, Utvecklades…
Constructivism
Visst kräver inlärning Aktivt engagemang av inläraren, Dialog, Meningsfull och autentisk uppgift och kontext.
Complexity Theory
Jag gillar absolut diskussionen.
Att the edge of chaos – denna sweet spot - skapar nästintill våldsamma utbrott av kreativitet.
Att organisatoriska strukturer behövs för denna balansgång.
Learning to surf this wave of equal opportunity and danger
(and do it masterfully) becomes the goal of educational change agents.” (p29)
Net-aware Theories of Learning
Nätverk skapas, växer, krymper, förvinner eller fortsätter långt efter kursens slut. Här har vi hela tanken med det ständiga pågåenda livslånga lärandet .
Lärare och inlärare måste utveckla metoder och strategier för att agera effektivt både on-line och off-line. Framför allt måste vi skaffa kompetens att snabbt växla mellan dessa både kontexter. Här finns en akut uppgift för skolan. Varje dag brottas vi lärare med detta dilemma.
Heutagogy
Med viss nostalgi minns jag 90-talets vurm för learner autonomy i svenska skolan. Att lära sig att lära, att själv kunna planera sitt lärande, att se läraren som en coach – det fanns mycket gott i den tanken. Men varför övergav vi allt detta när vi fick tillgång till effektiva verktyg som bärbara elevdatorer och obegränsad tillgång till informationskällor? Vilken miss! Just då skulle vi ha fortsatt på denna väg för att hitta de strategier och metoder som både skulle få oss att effektivare balansera på the edge of chaos och att effektivt handskas med blandade inlärningskontexter.
Connectivism
Inbegriper och bygger ju på övriga teorier.
Om lärande bygger på skapandet av nya förbindelser och samtal så är naturligtvis klassrummet en väl begränsad miljö. Ett välorganiserat och socialt tryggt sådant kan fungera bra, men jag kan bara bekräfta att det tyvärr finns alltför många hinder, som lärarberoende, grupptänkande, dolda läroplaner. Javisst,rent teoretiskt bör networking groups garantera mer dynamik, större frihet och därmed högre kvalitet.
Chapter 4: Beyond Distance and Time Contraints
Ensamhet och alienation är naturligtvis ett dilemma för den ovane distansstudenten. Det gäller att snabbt utveckla överlevnadsstrategier och bygga upp ett socialt kapital. Precis vad jag själv jobbar på!
Jag håller med om att Webbens framväxande funktion ger större autonomi, större frihet, flera valmöjligheter – men endast för dem som vet att nyttja dem maximalt, dvs för social connectivity och
participatory learning. Den kompetensen är inte självklart medfödd, ett faktum skolan måste ta på allvar.
AVSLUTANDE REFLEKTION Part 1
Om förändringsmotstånd
Förändringsmotståndet inom utbildning och lärande bekymrar mig. Teknikens framgångar har inte tillåtits påverka t ex skolan nämnvärt. Efter snart 40 års yrkeserfarenhet inom området har jag lärt mig vilka starka krafter som ser till att gamla traditioner bevaras. Förändringsbenägna personer har att kämpa sig igenom tjocka försvarsmurar för att nå fram med sina kunskaper och visioner. Priset att betala för den kampen är tyvärr ofta frustration och utbrändhet.
Om life-long och life-wide learning
Troligen måste vi lära oss handskas med kaos för att hantera alla möjligheter till kunskapsskapande dialog och kontexter som erbjuds oss. Dessutom kunna effektivt växla mellan dem. Selfdirected learners hittar metoder och (överlevnads)strategier för att bygga upp och underhålla sitt sociala kapital, nödvändigt med perspektiv som life-long och life-wide learning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar