Nästan abstinensbesvär!

Jag har legat lågt med PLEett tag. En nu kurs har tagit min energi sedan börja av november. Inser att jag nästan drabbats av abstinensbesvär. Ganska märkligt, faktiskt. I början av kursen slet jag mitt ännu inte gråa hår och undrade vad jag gett mig in i. Tänkte att jag nog inte skulle klara kursen. Men närär jag kommit en bit in i läsningen fick jag en aha-upplevelse . Det här bekräftade tankar jag haft men inte utvecklat tidigare.
Och jag har lärt nmig massor , bl a av er andra. Vilken grej! Jag har fångats av ämnet, det är bara att erkänna faktum. Nu har jag som sagt tvingats lämna kursen någon månad - but here I am again. Jag avser att läsa era blogs samt kolla http://www.screencast-o-matic.com/ och http://weblogg-ed.com/2010/teachers-as-master-learners/ som Peter Vinnervik tipsat om med anledning av mina foruminlägg. Jag återkommer.

Upgift 3 b - c: Min PLE är klar...men ändå inte!

http://christinas-tankar.blogspot.com/2011/11/upgift-3-b-min-ple-ar-klarmen-anda-inte.html

Precis som en av mina kurskamrater tilltalas jag av SymbalooEDU  och använder den som bas för min första PLE.  Den är mycket ENKEL att starta och hantera.  Den är tillräckligt SMART och SNYGG för att både jag (och troligen eleverna) attraheras och vill stanna kvar på denna arbetsyta.  Jag uppskattar särskilt att det finns ett storta antal färdiga webmixsidor att välja bland för att supersnabbt komma igång. Dessutom att jag enkelt kan dela mina egna webmixsidor och hämta andras via Galleriet.

Den kan enkelt integrera alla tjänster och verktyg jag behöver/vill ha för arbete, studier och fritid. Den är med andra ord potentiellt lifelong /lifewide/lifewide-lasting. Just det är en ju en grundförutsättning för PLE.  Jag kan enkelt dela den till mina samarbetspartners - elever - kollegor.

SNYGG

Ett färgglatt rutmönstrat fönster som man gärna fastnar i - bara för att det är så kul!

Så här  kan det se ut:



Eller så här:

Efter endast ett par minuters instruktion är du redo att starta din egen Symbaloo:

http://www.symbalooedu.com/wp-content/uploads/Symbaloo-user-guide.pdf

Snabbast kommer du igång genom att helt enkelt lägga till färdiga webmixsidor. Från dessa kan du sedan enkelt ta bort och lägga till andra block via sökfunktionen  uppe till höger.
I Gallery finns en uppsjö av spännande block och de flesta kollaborations- och kommunikationsverktyg på min egen behovslista finns redan att hämta från förrådet av färdiga webmixer. Där ägnar jag timmar, och timmar..., ty det är spännande.

Till slut inser jag dockatt min PLE  är en never-ending-story. Men just idag, när jag beslutar mig för
att  uppgift 3 ska vara en ending-story, så ser min PLE ut så här:

Min PLE som den ser ut idag.

Min PLE är klar...och ändå inte!

Min PLE är gränslös och en never-ending-story. Precis som det ska vara. Jag bestämmer mig för att avsluta
uppgift 3b ikväll.  Däremot avslutar jag alltså inte min PLE.  Den kommer att förändras i princip varje dag. Precis som det ska vara.

Uppgift 3a

MIN INVENTERING...

… börjar med 2 dagars googlande. Jag är begeistrad men också lätt förvirrad efter att ha testat och försökt bringa reda bland alla info, alla verktyg, open resources, sidor om how to build your own PLE. Jag inser att här finns tillräckligt för att bygga upp en funktionell PLE för mina behov. Mitt testande av olika tjänster och resurser är ett spännande äventyr - men det tar TID. Tekniska problem med bl a Pageflake och mina försök att bädda in Paltalk videochat i en blog upptar en hel eftermiddag och kväll innan jag ger upp.  Inser att jag inte kommer att kunna leverera en fullständig inventering ens innan nästa sommar eftersom jag inte kan motstå frestelsen att testa allt som kommer i min väg. Bestämmer mig därför för att lista mina önskemål och krav på min PLE och med utgångspunkt därifrån göra en kortare inventering.

UTGÅNGSPUNKTEN
Jag vill erbjuda eleven en flexibel och öppen  arbetsyta att stå på, med valfri tillgång till redan existerande tjänster och lärresurser  - ett nyckelinnehåll.  Elevens PLE  ska dock främst ses som en språngbräda för egen utveckling av sin egen lärmiljö. Jag vill alltså se min PLE både som en organisatorisk plattform och ett pedagogiskt förhållningssätt. Detta är ju faktiskt en kontroversiell lösning, ty med den följer också frågor kring kontroll och ägandeskap av en PLE.  Dessa frågor har jag tidigare diskuterat, t ex i mitt foruminlägg från 1l nov Vem bestämmer över PLE?  

För att bygga upp en PLE som jag här begränsar till mina franskelevers behov och för mig och  min franskelevs PLE  på gymnasiet (7 olika kursnivåer)En snabb behovsinventering ger följande basinnehåll – nyckelinnehållet:

·        kalender

·        lexikon

·        tidningar

·        radio/tv

·        våra egna läromedel

·        grammatik/språkövningar

·        open books

·        open language courses

·        arkiv

·        skriv/presentationsprogram

·        mail

·        videochat

BESTÅNDSDELARNA

Jag söker och testar möjliga tjänster och verktyg för bygget. Jag får jag en hel del hjälp här:

• Alastair Creelmans text  “PLE beståndsdelar

• Http://ltc.umanitoba.ca/wiki/index.php?title=Ple

• Gratisebra 

En dashboard som grund för de olika elementen (blog, wiki, socialt nätverk):

Elgg Inte tilltalande, känns plottrigt

Ning   Inte gratis!

Netvibes  Gratisversionen känns för  begränsad.

Bloggen: Jag gillar konceptet. Svarar mot mina krav på enkelhet och flexibilitet.

Pageflakes     Gillar! MEN deras tekniska problem gör sidan oåtkomlig vid flera tillfällen och jag tappar tålamodet – och förtroendet.

Ska dock ge det en chans till imorgon.  
iGoogle   Gillar! Enkel,flexibel. Ett alternativ jag vill pröva.

Symbaooloedu   Gillar! Gillar! Mycket tilltalande utseende. Upptäcker att jag genast blir på bra humör av att öppna och flytta på de färgglada dominobrickorna. Smart och jätteenkelt att hantera. Det här passar både mig och troligen elever på  alla stadier.  

Produktionsverktyg för att skapa innehållet: bloggar, wikis, podcasts, video öppna lärresurser  (som  open textbooks,  olika läromedels nätbaserade lärresurser),  medierealterade lärresurser, referensmaterial ( linkedin.fr etc. etc)

Kollaborativa dokument som Open Office,  Google Docs

Kollaborationsverktyg: PBWorks, Youtube,  SlideShare  Flickr   Picasa  för bilder och presentationer.

Kommunikationsverktyg: Webtjänster som Skype, Paltalk MS Messenger, Twitter  Second Life  etc.

Sociala bokmärkstjänster som  Delicious  Diigo kan också vara praktiska att infoga.

Forts. inventering

Jag vill erbjuda eleven en flexibel och öppen  arbetsyta att stå på, med valfri tillgång till redan existerande tjänster och lärresurser  - ett nyckelinnehåll.  Samtidigt ska elevens PLE ska ses som en språngbräda för egen utveckling av sin egna lärmiljö. Jag vill alltså se min PLE både som en organisatorisk plattform och ett pedagogiskt förhållningssätt. Detta är ju faktiskt en kontroversiell lösning, ty med den följer också frågor kring kontroll och ägandeskap av en PLE.

En snabb inventering ger följande basinnehåll – nyckelinnehållet:

·        kalender

·        lexikon

·        tidningar

·        radio/tv

·        våra egna läromedel

·        grammatik/språkövningar

·        open books

·        open language courses

·        arkiv

·        skriv/presentationsprogram

·        mail

·        videochat

Timmar av Youtube, wikis, blogs följer. Jag testar mig igenom ett antal tjänster och verktyg möjliga för att bygga upp min PLE, alt. min franskelevs PLE  på gymnasiet (7 olika kursnivåer)

Här får jag en hel del hjälp:·    

• Alastair Creelmans text “PLE beståndsdelar

• Http://ltc.umanitoba.ca/wiki/index.php?title=Ple

• Gratisebra

  Jag testar ett antal möjligheter för de olika beståndsdelar som kan behövas för bygget:

En dashboard som grund för de olika elementen (blog, wiki, socialt nätverk):

Elgg Inte tilltalande, känns plottrigt

Ning   Inte gratis!

Netvibes  Gratisversionen känns för  begränsad.

Bloggen: Jag gillar konceptet. Svarar mot mina krav på enkelhet och flexibilitet.

Pageflakes     Gillar! MEN deras tekniska problem gör sidan oåtkomlig vid flera tillfällen och jag tappar tålamodet – och förtroendet.

Ska dock ge det en chans till imorgon.  
iGoogle   Gillar! Enkel,flexibel. Ett alternativ jag vill pröva.

Symbaooloedu   Gillar! Gillar! Mycket tilltalande utseende. Upptäcker att jag genast blir på bra humör av att öppna och flytta på de färgglada dominobrickorna. Smart och jätteenkelt att hantera. Det här passar både mig och troligen elever på  alla stadier.  

Produktionsverktyg för att skapa innehållet: bloggar, wikis, podcasts, video öppna lärresurser  (som  open textbooks,  olika läromedels nätbaserade lärresurser),  medierealterade lärresurser, referensmaterial ( linkedin.fr etc. etc)

Kollaborativa dokument som Google Docs  Open Office,

Kollaborationsverktyg: SlideShare  Flickr   Picasa  för bilder och presentationer.

Kommunikationsverktyg: Webtjänster som Skype, Paltalk MS Messenger, Twitter  Second Life  etc.

Sociala bokmärkstjänster som  Delicious Diigo kan också vara praktiska att infoga.

Imorgon är det verkstad som gäller!

Min inventering...

 …(dvs uppgift 3a) börjar med 2 dagars googlande,skannande och zappande. Jag är begeistrad men också lätt förvirrad efter att ha testat och försökt bringa reda bland alla info, alla verktyg, open resources, sidor om how to build your own PLE. Jag inser att här finns tillräckligt för att bygga upp den mest fantastiska PLE ögat någonsin skådat… Mitt testandeav olika tjänster och resurser är ett spännande äventyr - men det tar TID. Tekniska problem med bl a Pageflake och mina försök att bädda in Paltalk videochat i en blog upptar en hel eftermiddag och kväll inna jag ger upp. Får försöka en annan dag. Inser att jag inte kommer att kunna göra en fullstndig inventering inna jul eftersom jag inte kan motstå frestelsen att testa allt som kommer i min väg. Bestämmer mig därför för att lista mina önskemål och krav på min PLE och med utgångspunkt därifrån göra en kortare inventering.

Tar en kaffepaus och funderar på om vintern kommit till Sverige. Här rullar vågorna höga på Medelhavet.
Häftigt, men nu längtar jag till snön i Norrland.

Chat between Personal Learning Environment ( PLE ) and Learning Management System ( LMS )

Uppgift 2 avslutad

Äntligen vill jag tillägga, ty alla texter har inte varit helt lättlästa.  Även om allt inte tolkats helt rätt inser jag att jag både påmints om en del jag kanske visste men glömt och lärt mig en hel del helt nya saker.
Imorgon ska jag läsa de övrigas bloggar. Förhoppningsvis får jag inspiration till uppgift 3.
F ö är det regn och rusk här nere i min lilla Medelhavsby.

Interactive Learning Environments/Artikel 3

The coming functionality mash-up in Personal Learning Environments 
(C.Severance, J.Hardin, A.Whyte, 2008)

Artikeln utgår från ett resonemang kring skillnaderna mellan VLEs och PLEs.  VLEs är främst konstruerade för att möta bl a utbildningsinstitutioners behov av teknisk basplattform, homogen, pålitlig och enkel att handskas med. Den typen av lärplattform är ägarinriktad och beroende av marknad. Den utvecklas långsamt och är för simpel och rigid för att svara mot behov och önskemål som finns hos de  lärare och inlärare som strävar mot personalized learning, dvs autonom och självstyrd. Dagens digital natives räds inte att handskas med massor av olika typer av hemsidor och verktyg. Nyfikenhet, experimenterande, trial and error, behovet av frihet och egen kontroll över arbetet karakteriserar många av  dagens elever/studenter .

Inget konstigt i att PLE dyker upp på den pedagogiska stjärnhimlen (först nämnt omkring 2001) som naturlig lösning. Här får lyfts individens vilja och behov i lärandet fram före institutionens.

I artikeln nämns tillkomsten av PLEW (server) och PLEX (desktop) 2007 som en indikation på att övergång från existerande institutionscentrerade (VLEs) mot individcentrerade(PLEs) lärsystem . Övergången är oundviklig men det behöver inte innebära bråd  död för VLEs.

PLEs kan stödja både helt individualiserad lärprocess och lärande i en mer strukturerade kontext som i skolan. Författarna menar att övergången från VLEs till PLEs kan göras naturligt och gradvis på ett sätt som gagnar båda perspektiven.  De VLEs som utvecklas mot större kapacitet till interaktion med andra system kommer att bli hållbara system. Det innebär att de måste inkludera applikationer som öppnar för flexibilitet och möjlighet till individuell kontroll. Artikeln syfte är att beskriva mash-ups, för att skapa dessa öppningar. Som modellexempel beskrivs Google Map – lättåtkomlig och gratis för alla att inkludera i vilken applikation eller websida man vill. Den typen av lätthanterlig mash-up är nödvändig för att de ska kunna användas av andra än professionella webutvecklare.

Aktuella VLE-system som Blackboard, Moodle, Sakai åtföljs av av många extensions, men de förblir isolerade system eftersom de inte delas mellan systemen.

VLE-arkitekturen uppvisar en viss utveckling mot en samling mer begränsade kärnkapaciteter som kan integrera verktyg från många källor.  Dessa” minimala” VLEs som i framtiden kan samla och organisera många olika verktygs lärkapacitet runt en viss inlärningskontext kommer att ha goda möjligheter att modifieras till PLEs.

Det viktigaste kravet för att skapa verktyg som kan fungera både inom och utom VLEs/PLEs är att hitta standardsnitt för mashups som

1)      kan bygga upp lärkontexten

2)      kan skapa individuellt användartillträde till just denna lärkontext,

3)      kan hantera ”run-time services”

Alla 3 områden måste vara mycket användarvänliga och tillräckligt intelligenta för att bli hållbara.

Artikeln nämner några framväxande standardsnitt (sid 57-58).

Ägarintressen och brist på standardsnitt för mash-ups diskuteras alltså som hinder för utveckling av ideala mash-ups. Som ett tredje hinder nämns bristande möjligheter till kontroll över personlig information och sekretess. Dock nämner författarna den potential som Facebook Platform innebär för möjligheterna  att bygga upp och organisera applikationer runt  personlig  eller gruppbaserad kontext.

Vad standard beträffar nämns också IMS Learning Tool som ett framsteg.

Interactive Learning Environments/Artikel 2

Design trajectories: four experiments in PLE implementation
(M. van Harmelen 2008)

Även här utgår resonemanget från konstaterandet att aktuell pedagogisk utveckling går mot self-directed learning, dvs inlärarens autonomi. Det handlar om att själv VÄLJA - PLANERA – SKAPA KUNSKAP (genomsocial  interaktion)  - STYRA LÄRPROCESSEN – UTVÄRDERA. Med andra ord handlar det om självständighet,  makt och kontroll över sitt egna lärande. 

Denna artikel återkommer även den till Vygotskis socalkonstruktivistiska tolkning av kunskap som ett resultat av social interaktion. Författaren menar att PLEs utvecklas som en naturlig följd av denna kunskapssyn. PLEs  utgör den databaserade delen av alla resurser som står till en inlärares learning ecosystem , vilket inbegriper alla enskilda resurser (inklusive människor) som står till hans/hennes förfogande för lärandet.  En stor del av dessa resurser finns idag, som vi vet, utanför det formella utbildningssystemet, t ex Internets sociala medier.

Artikeln beskriver därefter 4 experiment med implementering av PLEs via i sig olika tekniska verktyg.

Alla fallen visar på en utveckling från lärmiljö som isolerat stöder en enskild  inlärare till miljö som stöder lärande som social konstruktion via samarbete i communities.

Vad de olika tekniska lösningarna beträffar, konstaterar författaren att browserbaserad teknik med många lösa element att sammanfoga troligen bättre tillfredsställer digital natives (jag gillar själv den beteckningen för att skilja mellan mig själv och t ex mina två barn). Däremot kan mindre tekniskt vana inlärare föredra att jobba med integrerade system som sociala nätverkstjänster.  Där är det  lättare att bilda communities kring olika inlärningsmål, självständigt få eget peerstöd etc.

Författaren själv förordar också att PLEs implementeras ovanpå sociala

nätverkstjänster.

Författaren säger avslutningsvis att PLEs fortfarande kräver experimenterande och utveckling. Inte minst handlar det om att utveckla metakognitiv kompetens samt förmåga att reflektera.

Hur ska vi kunna bygga upp PLEs som utvecklar dessa kompetenser?

Viktiga frågor, tycker jag. De är nämligen grundkrav på en selfdirected learner. 

Interactive Learning Environments/Artikel 1

The Personal Learning Environment and the Human Condition: from theory to teaching practice (M. Johnson, O.Liber 2008)

Av de 3 artiklar jag valde är det denna som jag främst fastnade för. Frågeställningarna som diskuteras  känns viktiga för mig – dels att inlärarens fysiska engagemang i olika lärverktyg är viktig för hans/hennes kontroll över sin egen lärmiljö, dels behovet av hållbara relationer mellan den traditionella utbildningsinstitutionen och inläraren.

Ur praktiskt perspektiv

Författarna tar upp de två olika olika tolkningar man i UK ger  personal  learning. Antingen elevcentrerat men institutionslett lärande  eller ”elevstyrt” (autonomt)  lärande.

Just denna senare tolkning skapar diskussion kring de traditionella institutionernas roll. Inte minst med tanke på att våra elever/studenter idag arbetar på kommunikationsytor som normalt inte används av läranstalten (skola,universitet).  Teknologi som tillhandahålls centralt kan också skapa fler problem för inläraren istället för att underlätta lärprocessen – den teknisk kunskapen saknas, intresset för tekniken saknas etc.    Författaren menar att det är viktigt att veta HUR inläraren kommer åt och handskas med de tekniska tjänsterna och föreslår därför Beer’s Viable System Model (VSM) ,en organisationsmodell ,   ett ”styrsystem”  för att skapa hållbara relationer mellan inlärare-lärare-utbildningsinstitutioner.  Med hjälp av detta  organisationssystem  skulle inläraren i sitt PLE kunna identifiera  mekanismer  i sina komplexa lärsituationer  som gör det möjligt för honom/henne att kontrollera dem.

Systemet utgår från en kartläggning av alla organisatoriska handlingar varje enskild inlärare måste utföra och visar på sambanden mellan alla dessa  ”lärinslag”/”lärhandlingar”. Inläraren får strategier för att SKAPA – KONTROLLERA  – KOORDINERA instrumenten i sitt PLE. Med identifierbara samband kan inläraren styra sitt lärande och i slutändan få kunskaper som har sammanhang.

Ur mänskligt perspektiv

Författarna menar att debatten som gäller relationen mellan de traditionella utbildnings-institutionerna och det allt ökade ”personliga”  lärande i grund och botten handlar om människans livsvillkor i den moderna världen. Teknologiska förändringar leder till ändrade levnadssätt.

Synen på kunskap har egentligen från Sokrates via Heidegger till Burdieu kretsat kring människans uppkoppling mot den omgivande kulturen. Dvs kommunicerad i dialog, i handlingar frammanade av möten  med nya tekniker och kulturer. Jag gillar författarnas parafras på Banduras definition av kunskap  (1997): ”to know well is to know how to act efficaciously through technology” .

Det är också rimligt att tro att PLE motsvarar dagens behov av förändrat förhållningssätt till lärande.

Dagens inlärare måste kunna handskas med den tekniska miljö de fötts till och som kommer att omge dem i allt ökad grad under hela deras liv. Att hantera tekniken som en del av de mänskliga villkoren är ett oundvikligt måste.

Författarna diskuterar som en följd värdet av det institutionella lärandet. En känslig fråga inte bara för lärare och universitet utan även för studenter, visar det sig.  Ty universitetsstudier förkroppsligar fortfarande för ung som gammal det ultimata steget in i lärdomens boningar.  Fortfarande

(men kanske inte länge till, tänker jag själv) trots att dagens student i ökande omfång  självklart hanterar många andra lärytor utanför utbildningsinstitutionen.

Artikeln beskriver PLE som ett hållbart sätt att hantera relationerna  mellan
                                        learner engagement                              

                                                                     provision of learning technology

               institutional function

                    

LMS eller PLE?

Det finns ju som sagt massor av definitioner av båda begreppen. Jag kan tycka att LMSs får onödigt dålig kritik. Dessa lärplatser beskrivs oftast som isolerade (stängda för omvärlden)  och rigida ( saknar valmöjligheter och samarbete kring inlärandet). Dessutom med kort bäst-före-datum, ty de existerar endast för en speciell kurs. Jag håller faktiskt inte helt med. Själv har jag med relativ framgång arbetat med Fronter.
(Förresten , Vaddå "framgång"?  Hur vet man det annat än genom att veta att eleverna faktiskt använder material och verktyg som man erbjuder dem?) Jag tycker nog att åtminstone den plattformen enkelt tillät inkludering av web-verktyg som erbjöd samtal och samarbete kring lärandet utanför klasrummet.
Dessutom har eleverna ofta kunnat ta med sig ett antal verktyg när de lämnat min kurs.
Jag tycker nog att Fronter kunde fungera som en rätt OK hybrid-lär-miljö

Icke desto mindre inser jag nu när jag så smått börjat min inventering för uppgift 3 att PLEs har mycket större potential. Det finns en uppsjö av spännande och effektiva gratisverktyg på webben. Att lära eleverna
sortera och filtrera i denna ocean  fortsätter att vara en viktig uppgift för oss lärare.

Jag har läst ut boken idag!

Det känns faktiskt bra. Inte bara för att jag sent omsider lyckades komma igång med mina studier utan också för att jag  insett att jag faktiskt visste, tyckte och tänkte mer om ämnet än jag anade innan. Naturligtvis har detta höjt den inledningsvis låga tilltron till min kapacitet. Höjning av studiemotivation kan följaktligen noteras... Imorgon blir det slutredigering!

Veletsianos Part 4

Part 4: Chapters 14- 16

Interaction and Communication with Emerging Technologies.

Chapter 14: Using Social Media to Create a Place That supports Communication

Bokens alla avsnitt utgår från  Vygotskis  teori om lärande som ett skapande via kommunikation. Därmed blir också sociala medier som Youtube, Facebook, blogs och  wikis  viktiga  lärplatser.

Kommunikation och interaktion skapar hög social närvaro, vilket i sin tur befrämjar den positiva identitet och trygghet som krävs för inlärning av kvalitet. Dessutom flyttas kontrollen av  inlärningsprocessen över till eleven/studenten själv. Learner autonomy anses vara en nyckelkompetens för det livslånga lärandet.

Jenkins (2207) argues that….”the best thinking (whether evaluated in terms of process or outcome)

is likely to take place outside academic institutions – through the informal social organizations that are emerging on the Web” (p1) and he would like educators to get involved in the discussion by using the tools. (p275)

Varför verkar vi pedagoger vilja blunda för denna sanning? Troligen för att nämnda diskussion  inte förs seriöst i skolan, med syfte att bygga upp kunskap kring de sociala medierna som lärverktyg för kunskapsskapande som gruppaktivitet.  Att lärande till stor del sker utanför den formella lärinstitutionen  uppfattas möjligen fortfarande som ett hot av oss pedagoger. Det måste vara lärarutbildningarnas uppgift att ändra på det.

Chapter 15: Language Learning in MUVE

Second Life är en av de kändaste s k Multi Use Virtual Environments.   För den pedagog som vågar finns goda möjligheter att skapa relevanta kontexter för t ex språkinlärning. Kommunikation med native-speaking avatarer är en av möjligheterna.  Det visar sig att många institutioner för högre ubildning tagit till sig just SL.

Jag inser att jag själv inte är en ”digital natives”, dvs en av dagens unga som talar ”flytande dator/ Internetspråk”. Tyvärr, jag kommer alltid att behöva både lexikon och grammatik för att klara mig i dessa länder. Jag känner mig litet för feg för att inkludera SL bland mina pedagogiska verktyg. Åtminstone hitills.

Chapter 16: Animated Pedagogical Agents and Immersive Worlds

APAs som kan agera i en egen datorskapad värld tycks öka motivation och engagemang  hos studenten. Man får en  ”persona effect” .  Möjligheten att uttrycka sig med paralingvistiska medel

(gester, mimik ) gör nog kommunikationen både roligare och effektivare.  Det som ändå får mig att tveka är det faktum att verkliga ansikten och kroppar borde kunna åstadkomma detta mycket enklare och bättre.

AVSLUTANDE REFLEKTION  Part 4

Om sociala medier som lärmiljö

Social närvaro skapar den trygghet som borgar för högkvalitativ inlärning.

På köpet följer träning i learner autonomy.

Att lärande konstant pågår utanför den formella lärinstitutionen  borde ses som ett idealtillstånd.

Skolan måste hitta strategier för att handskas med situationen istället för att låtsas som allt utanför inte existerar. Det är inte ett trovärdigt förhållningssätt.

Om ”digatala infödingar”Är alla unga digitala infödingar? Hur ska vi upptäcka dem som inte är det? Hur tränar vi dem?

Vilken teknisk kompetens kan krävas av dagens lärarpersonal?

Veletsianos Part 3

Chapter 10: Casestudies Moodle
Jag noterar att det finns en risk att endast en liten del av användarna tar ansvar för verktygets utveckling - majoriteten praktiserar  "grab-and-run".
I övrigt diskuteras 2 olika filosofier för kursdesign - standardisering kontra individualisering. Balans mellan de båda är troligen en rimlig lösning.
Slutligen påminns vi om att open source CMS inte är gratis - nödvändig support på olika plan kostar.

Nödvändig support är just vad vi i allt högre grad saknar i skolan, allt från utbildning och underhåll till  på-plats- support.   Våra kommuner minskar drastiskt resurserna.  Hur ska den kommunala skolan kunna utvecklas och vara en relevant lärmiljö för våra unga med den vansinniga sparfilosofin? 
Chapter 11: Implementering av wikis

Wikis används för lärande i grupp som samarbetar kring en uppgift. Förutom teknisk och administrativ förändring uppstår då krav på pedagogisk förändring. Hur ska uppgifter utformas? Hur ska de bedömas?
Fortbildning på alla plan - och samtidigt på de olika planen (från teknisk till pedagogisk)- är helt nödvändig om vi ska lyckas implementera nya lärverktyg.  Jag tänker att avsaknad av medveten och klok planering för lärarfortbildning under de senaste 20 åren förklarar varför skolan tycks misslyckas med bl a implementering av s k ny teknik. Det räcker som sagt inte att dela ut bärbara datorer till alla elever i kommunens gymnasieskolor och sedan tro att resten kommer av sig självt. Än en gång upprepar jag detta.

Chapter 12: Web Analytics for Design and Evaluation of Distance Education

Varje förändring av lärmiljön – teknisk, materiell, pedagogisk – borde medföra omedelbar utvärdering.  Jag säger omedelbar, ty  förändringar/förbättringar har en tendens att dröja alltför länge. Eller t o m utebli…   Sjävfallet är alltså utvecklingen av Web Analytics  viktig.

Det är nämligen så att vi pedagoger saknar effektiva verktyg för att utvärdera hur våra studenter interagerar med den lärmiljö vi erbjuder dem och hur sambandet mellan deras beteende och deras studieresultat ser ut. Dessutom vill jag påstå att vi saknar både kunskap och vana att genomföra   ”effektiva” utvärderingar,  med omedelbar förändring i siktet. Jag talar om mina erfarenheter från skolan.  

Även om detta avsnitt kan jag f ö konstatera att det som sägs gäller alla lärmiljöer. Även – från ren formell klassrumsundervisning.

Chapter 13: A Renaissance in Videocnference Use

Distansundervisningen har förändrats från ”ensamstudier” på kammaren (typ korrespondenskurs)

till nästan osannolika möjligheter till live kommunikation via text, ljud och bild.

Videokonfererandet har blivit upp emot 100 ggr billigare än bara för några år sedan.

Därmed öppnas möjligheternas dörrar för alla utbildningsinstitutioner. Inte minst skolan skulle kunna lösa många organisatoriska  problem. T ex skulle vi kunna lösa problemet med kurser som får strykas för att det finns för få deltagare på en enskild skola. Dessutom mer rutinmässigt kunna erbjuda undervisning externt, t ex till kommuner i inlandet där man ofta saknar behöriga  lärare i moderna språk. Varför gör vi inte det? Kunskap och möjlighet har ju faktiskt funnits länge.  Just inom detta område har jag personligen entusiastiskt engagerat mig redan för många år sedan.  Det krävs samlad vilja, kompetens och mod för att introducera nya verktyg och genomföra förändringar. Tyvärr verkar den kommunala skolan sakna allt detta.
  
F ö kan jag konstatera att dagens elev/student inte räds att bli fysiskt sedd för omvärlden via Internet.  Många av oss äldre är mycket tveksamma till detta. Kritiska röster kan höras i de äldre leden – är det verkligen ett friskt behov att vilja publicera sig och ”fläka ut sig”dagligen på bloggar och andra software tools?!  Varifrån kommer detta behov av att vara konstant sedd och hörd?!  (Det ären oerhört intressant fråga  som jagsjälv gärna skulle vilja gå djupare in på i något sammanhang.)  

AVSLUTANDE REFLEKTION Part3

Varje ny teknologi  åtföljs av pedagogiska utmaningar. Hur ska vi utforma lämpliga metoder för lärandet?  Hur ska vi träna oss själva och våra elever att bäst använda ett nytt verktyg? Skolan måste ta itu med sådana nödvändiga frågor för att överleva.